Fågelholk

Jag känner mig (tillfälligt) som en obebodd fågelholk. Tom i skallen och jag kom precis på mig själv att stirra ut genom fönstret med öppen mun (tur att det inte stod någon där på andra sidan fönsterrutan). Ko-ko! En liten formsvacka bara, nu kvittrar fåglarna i holken igen, jag har blinkat och munnen är stängd. Då kör vi!